Lammkött och filmtajm!

Något jag riktigt riktigt inte alls tycker om här i världen är myror och åskväder. Efter att ha legat och lurat ett tag uppenbarade sig en till sak här nyss. Jag har ätit lammkött 2 gånger i mitt liv. Första gången lamm-soppa, resulterade i att jag spydde i buskarna vid Pias Livs 15 minuter efteråt. Andra gången var när vi var hemma och åt hos min pojkväns föräldrar för ungefär ett halvt år sedan, jag spydde aldrig efter den gången, istället lämnade smaken som ett trauma i min hjärna.

Och så har vi ju dagens händelse. Vi blev bjudna på mat till min pojkväns farmor. Jättegott med potatis och älgkött tänkte jag. Riktigt mörkt mörkt kött, säkert älg tänkte jag och började vräka i mig. Jag anade något skumt och kände en bismak i munnen, jag skyllde dock mina tankar på dill-såsen och fortsatte äta.. Tills min pojkväns pappa kläcker ur sig; Oii tää oli kyllä hyvä lammas! Jag stelnade och kände hur Iiro stirrade på mig, tuggade snabbt och svalde och där slutade min måltid. Alltså, jag vet inte what's up med lammkött. Eller det att jag kan äta det hur bra som helst tills någon påpekar att det verkligen är lammkött. Och alltid när man äter hemma hos någon annan!!! Så vill nån bjuda mig på middag, gör vadsomhelst men förfaan inte Lamm! Om lamm är det enda som då råkar finnas i kylskåpet, berätta aldrig att det är lamm utan säg övertygande älgkött!

Nu blir det film, har hyrt två Wallander filmer. Läckan och Skytten, får se får se. Man brukar ju aldrig bli besviken på Kurt och gänget ;)