Hmm nästan så man kan undra om något kan vara underbart sorligt. Jo det kan det. Det var min sista dag på jobbet idag. Med blandade känslor åkte jag dit, och när skiftet närmade sig sitt slut kändes det inte alls som om något var konstigt. Kändes som en helt vanlig fredag och som att det bara blir helg och på måndag är jag tillbaka. TILLS personalen kom med blommor och paket, jag började förståss storbööla tills vi sedan konstaterade att Nej ingen är sjuk och skall dö så det behöver vi inte gråta över, jag byter bara jobb men kommer fortfarande att ha kontakt med de jag jobbat med. Men gissa om man vill ta sitt pick och pack och dra och säga tack och hej när tårarna strömmar och man blir övervälld av presenter som tack. Jonej!
Men livet går vidare, och fastän livet går vidare finns ni alla tjejer i mitt huvu varje dag, har no haft en sån underbar kontakt med mina jobbarkompisar så jag vågar lova att det var det enda som höll mej kvar på samma ställe så länge. Nu blir det nya tag, men som sagt ni alla finns kvar och jag lovar att hälsa på ofta! :) Här kommer lite bilder över de söta blommorna samt paketet som innehöll ett fint väggord. Gissa vem jag kommer tänka på varje gång jag ser ordet :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar